God fortsättning!

Det var minst sagt ett tag sedan jag skrev något här.... Och efter lite påtryckningar skriver jag nu ett nytt inlägg här.
Mycket har hänt sen sist som jag tänkte att jag skulle dela med mig av, det är trots allt 6 månader och 1 dag sedan jag skrev här sist så klart det har hänt en hel del på den tiden.
 
Den största förändringen är att jag inte längre jobbar som hästskötare. Jag slutade i mitten på augusti för att återuppta studierna. Så i augusti gick flyttåget till Skara där jag läser till Hovslagare på BYS. Flytten var allt annat än oproblematiskt där min lägenhet inte blev ledig förrän i oktober, vilket jag visste sen långt tidigare, och stallplatsen inte fungerade då stallägaren inte fick marken han tänkt arrendera så hagarna räckte inte till för ytterligare en häst.
 
Så jag bodde i "Paradiset" som jag brukar skriva om, gården utanför Tidaholm där jag spenderar mina somrar och Rea blev kvar i Jönköping i mer än 4 veckor där hon gick med i lektionsverksamhet på Tenhults Naturbruksgymnasium. Och när jag äntligen får tag på en stallplats rider jag min häst tre gången innan hon springer i hagen och får en rejäl vrickning och blir satt i sjukhage utan ridning i 3 veckor. 
 
Både hon och jag har nu gjort oss hemmastadda i våran lägenhet respektive box och trivs väldigt bra. Hon står i ett stall med bara 3 hästar till vilket passar henne perfekt i och med att hon inte klarar stressiga miljöer. Och jag älskar min lägenhet som ligger ovanpå en maskinhall ute på landet.
 
Skolan är dock toppen av allt, jag trivs så himla bra! Klasskompisarna är underbara, lärarna är jättebra och jag känner mig väl i fas för praktiken som väntar nu efter jul. Jag har haft med Rea till skolan och skott henne, jag skodde bak och en klasskompis fram. Sen fick hon följa med en gång till eftersom hon trampade av ena skon så jag fick åtgärdat detta på skolan med lärarnas översyn. Vi har både lärt oss sko på preparat, levande hästar och smida enklare skor.
 
Rea är i full träning igen och har varit på helgkurs för Sten två gånger efter skadan, och jag har skaffat mig en liten medryttarponny på 147 cm, en fjording vid namn Maya. Jag har aldrig ridit en häst med så mycket vilja och motor som den lilla, sparkar man igång henne har man en evighetsmaskin som aldrig surar. 
 
För att detta inlägget inte ska bli för långt så fyller jag ut resten med bilder. 
 
Utsikten från vår ridbana hemma i Skara.
Maya och jag
Rea och klasskompis ;)
Jag fixade att få på en sko på hennes väldigt trasiga hov
Verka och smida sko till preparat
Sista hästen jag skodde i skolan innan jul
Juldagen spenderade jag med dessa fina töser ♥
Och igår gjorde vi detta!!
 
 
Kanske ska uppdatera lite oftare än 6 månader, men har inte bestämt mig än ;)

26 juni 2009

Jag vet att jag har skrivit om det förr, men som de flesta hästägare vet så är det något speciellt med den första hästen. Lyckan man känner på provridningen och känslan när man får hämta hem sin första egna häst ❤

Idag är det 7 år sedan jag, mamma, Joel och min vän Jessica var på Visingsö och kollade på hästar. Det är svårt att inte tänka på min första reaktion när Rea kom ut genom stalldörren färdig för att testas, jag satt på en annan häst som jag gillade väldigt mycket och tänkte "fy fan vilken ful häst", gänglig i kroppen och långa håriga öron som påminde mer om en åsna än häst.

Men. Det var denna fula ankunge som sen skulle följa med hem. Jag ska inte säga att jag inte ångrat mig ibland, för det ska ni veta att jag har, men i slutändan har det varit värt allt slit. 💕
Dagen till ära så får det bli en bild som visar hennes rätta sida, den där stolliga sidan som aldrig gör sig på bild 😉

Hästtransporternas hav

Även att jag inte har råd att köpa en transport så sitter jag där och kollar på Hästnet och Blocket dagligen. Det finns så mycket skitmärken på marknaden som jag inte skulle ta i med tång, tyvärr är det ju också de som ligger inom ramen för vad jag skulle kunna betala för en. Men jag har i alla fall tänkt lite på vad jag söker, något som jag kommit fram till efter att ha jämfört de tre transporterna jag de senaste åren har lånat för att köra henne i, drar dom i ordningen äldst till yngst.
 
Ringo Star 
+ Stort utrymme för hästarna både på höjden, längden och bredden
+ Stor sadelkammare 
+ Bra utrymme framför hästen inne i transporten
 
- Dålig sikt bakåt då de är så breda 
- Den hårda överluckan har en förkärlek att frysa fast
 
 
 
Boj Bravo 216 EH
+ Dörrar bakom hästen
+ Ljus och luftig invändigt
+ Stabil bakom vägen trots låg tjänstevikt
 
 
- Ingen sadelkammare
- Läckage vid fönsterna är inte ovanligt
 
 
Böckmann Big Master
+ Stort utrymme för hästen
+ Stor sadelkammare med dörrar både innifrån och utifrån transporten
+ Mycket bra väghållning
 
- Gardin istället för överlucka
- Fruktansvärt trångt framför hästen på vänstersidan då sadelkammaren tar sån plats invändingt. 
- Bommar bakom hästen som först ska föras mot hästen för att kunna öppna (ett moment i sig när man har en häst som bokstavligt hänger sig på den när man ska lasta av...)
 
Av dessa tre ovan har Rea själv åkt likvärdigt, men Bojen är den hon föredragit att gå in i då det är den enda som hon gått att lasta utan diskussion någon gång. Jag tycker bäst om Big Mastern vad gäller väghållningen men Ringo Staren då den är så rymlig framför hästen.
 
Tre saker jag vill ha vid ett eventuellt transportköp:
1: Stort utrymme för hästen
2: Hög lastvikt
3: Bra väghållning
 
Tre saker jag gärna skulle ha utöver:
1: Sadelkammare
2: Lucka och inte gardin (Rea "dör" varje gång den dras upp eller ner)
3: Kamera inne i transporten
 
Men, jag kommer nog ha tid att hitta vad jag söker ;)