Att leva med en självskadebenägen häst

Som senaste inlägget hintade om så passade Rea på att kriga lite med en snöflinga i hagen. Nej, det var med all sannolikhet inte så det gick till, men med tanke på vem det handlar om hade det inte ens gjort någon förvånad. Jag skulle hämta in hästen från hagen så vi kunde ut och pulsa lite i all snö på fältet. Men möts istället av en häst med ett ben täckt av blod. Så jag passade på att dokumentera förloppet med mina vänner på Snapchat. Har man tråkigt då eller vad? 
 
Så bara för det tänkte jag att jag ska dela med mig av detta till er. "Hur man undviker lymfangit med Jossan och Rea" kan vi kalla detta kapitel. 
 
1. Hämta blodig häst från hagen
 
 
2. Spola rent såret med vatten och Väteperoxid APL 3%, kontrollera skadans omfattning
 
 
3. Bandagera med en steril kompress, bomull, oelastisk gasbinda och självhäftande linda. 
 
Låt stå under natten.
 
DAG 2
 
1. Ta av det gamla bandaget
 
 
2. Tvätta rent såret med vatten och Väteperoxid APL 3%
 
 
3. Klipp pälsen runt såret så du lättare kan hålla rent
 
 
4. Bandagera enligt punkt 3, dag 1! Passa gärna på att liva upp stämningen med lite dekorationer.
 
 
Inga människor eller hästar fick bestående men under denna dokumentation!
 
 
 
(Ja, detta är skrivet sent på kvällen. Ja, jag kanske var lite för trött för att hålla en seriös nivå :P )

Vad förväntas av en praktikant?

 Ja, detta är ju ett ganska aktuellt ämne för oss just nu då min gode vän Lisa är på ingång för att göra sin sista praktik hos oss. Under tiden jag har jobbat här har vi haft några praktikanter, det har berott på hurvida vi har tillräckligt mycket häst hos oss under den perioden eller inte. Jag har ju även under min tid i skolan haft 16 veckors egen praktik så jag har insyn från båda hållen.
Att vara praktikant på en anläggning innebär inte att man ska följa efter och se och lära. Man ska vara delaktig i arbetet och lära genom praktiskt arbete och att ställa frågor under tiden. För lets face it. När du sedan är utexaminerad hästskötare men du har aldrig riktigt jobbat i stallomgivning så blir det ett stort kliv. För att jobba med hästar är långt ifrån att ha sin egen häst som du åker till när du kan på dagen och sköter samt rider. Att jobba med hästar innebär att du hela tiden ska ha koll på alla dina fyrfotingar och märka små förändningar i deras beteende. Därför är det viktigt att man redan på sin praktik får testa på detta så man har en försmak på vad som väntar.
Så för er som snart ska ge er ut på praktiker så ska ge er några tips på vad vi förväntar oss och vad vi uppskattar av er.
 
Var alltid trevig, att vara hästskötare är ett servicearbete och det är viktigt att du alltid bemöter kunderna på ett proffesionellt sätt och med ett leende på läpparna. 
Visa intresse för verksamheten, ställ frågor om anläggningen, hästarna, personalen och rutiner. Lär dig detta så du kan hänga med i samtalen som förs. Ta tid att lära dig hästarnas namn/smeknamn/födelseår/stam, kunder kommer att fråga.
Arbeta effektivt men slarva inte, att mocka en box bör aldrig ta mer än 10 minuter oavsett strömedel eller hur skitigt det är i boxen lär dig en teknik som besparar dig tid och som lämnar ett bra resultat. Sopa hela stallgången och inte bara utanför boxdörrarna, torka ur krubbor och vattenkoppar.
Ta egna initiativ, ser du något som behöver göras och som ingår i rutinerna så erbjud dig att göra det. Hittar du ett föremål någonstans plocka upp det och ta med det. 
Var uppmärksam på förändringar hos hästarna, har de druckit som de brukar, är avföringen som vanligt, ser boxen ut som det ska, är hästen orolig, ätit upp fodret, har den några gallor eller småsår, hur ser slemhinnorna ut. Ja helt enkelt det vardagliga checken som du gör på din egna häst, ha det som morgonrutin! Meddela personalen direkt om du upptäcker minsta lilla förändring, även en så liten sak som att hästen har stökat till boxen ovanligt mycket kan ha stor betydelse för hästen.
Tänk på säkerheten! Ha rätt utrustning på dig och hästen för ändamålet och hantera hästarna och maskiner/redskap på ett sätt som minimerar risken för olyckor och skador.
Du är inte där för att visa upp vad du kan utan för att visa att du vill lära dig! Storhetsvansinne är hästmänniskans värsta ovän, glöm aldrig att ha dina ögon och öron öppna och sug åt dig all kunskap du kan. Ingen är fullärd, man lär sig varje dag!
Håll en yrkesmässig och proffesionell nivå. Gulla och "mamma/pappa" inte med hästarna, klappa och visa uppskattning på en mogen nivå. Sjävlklart får man kela med hästarna men inte hålla på och pussa och klänga på dem. Se dig som en lärare och inte en dagmamma.
Var en bra team-medlem. Du ska vara som en i gruppen, så smält in och visa upp att du platsar.
 
Sådär, nu har jag delat med mig lite av vad jag tittar på hos mina små praktikanter. Nu tar vi inte emot praktikanter normalt sett då detta är ett så pass litet stall att vi blir överbemannade men ibland så har ni turen att få in en fot här. 
Lycka till i hästvärlden!
 
Att kunna visa upp en häst i tävlingsmässigt skick är en av alla saker man bör kunna i slutet av sin utbildning.

Att leva med en sadeltvångare

Något många inte tänker på är hur mycket besvär sadeltvång/sadelgjordstvång kan ställa till med. Jag talar av egen erfarenhet. Förr trodde jag att "tvångandet" berodde på fel hantering eller traumatisk upplevelse runt sadling. Men riktigt så enkelt är det faktiskt inte. Även själva "tvången" är olika beroende på individen. Så här följer årets längsta inlägg om detta.
 
Rea har, som ni kanske förstått, sadel/sadelgjordstvång. Detta tänkte jag inte på i början mer än att hon alltid höjde huvudet och spände hela överlinjen (sänkte ryggen och skakade lätt), väl uppe hoppade hon fram ett skutt och skrittade väldigt spänt den första minuten. Eftersom jag då inte kopplade beteendet till sadel/sadelgjordstvång så vidtog jag inte "säkerhets rutinerna" som jag så fint kallar det. På den tiden tänkte jag att "tvångare" alltid reagerade vid sadling och kanske även la sig ner i stallgången. 
 
Rea har sedan dess uppvisat ganska många olika symptom. Ombyte förnöjer liksom. Här nedan följer några av dem:
  • Spänna överlinjen
  • Skjuta rygg
  • Stegra
  • Bocka
  • Skaka (hela kroppen)
  • Lägga sig ned
  • Hålla andan
  • Ovilja att gå 
  • Kasta sig
Situationer då detta uppkommer är inte alltid samma, det varierar oerhört beroende på dagsform. Här är några av vad jag har kommit fram till är orsaken:
  • Sadelbyte
  • Sadling för snabb
  • Smala sadelgjordar
  • Oelastiska sadelgjordar
  • För vid sadel
  • För smal sadel
  • Kilbossor
  • Schabrak i "Anky modell"
  • Utan fårskinnspadd
  • Nyklippt
  • Blåsigt ute (spänd av blåsten = lättare att "tvånget" uppstår)
  • När jag hamnat fel i sadeln under ridning (efter hinder, bocksprång etc)
  • Spännt sadelgjorden för snabbt
  • Spännt sadelgjorden ojämnt (det måste vara hål 4 på varje sida 3 + 4 funkar inte!)
  • Glömt att gå några steg efter att ha dragit sadelgjorden innan uppsittning
  • Råkat klämma till med skänklarna pga obalans
Haha, ja ni hör ju. Det är en hel del att tänka på! Men jag lovar er, man slutar tänka på allt efter ett tag och helt plötsligt sitter det i ryggraden. Jag går inte runt och rabblar denna lista för mig precis varje dag innan jag gör iorning min pärla. Men vidtar jag mina "säkerhets rutiner" så skulle man kunna tro att hon aldrig någonsinn uppvisat några symptom alls. Nu är hon en väldigt spänd häst av naturen, både fysiskt och psykiskt, vilket jag tror ger lättare upphov till "tvångade". 
 
Men vad är då mina "säkerhets rutiner"?
  • Sadla alltid i samma ordning - schabrak, fårskinnspadd, dra till rätt läge, sadel, dra upp schabrak och padd i kanalen, spänn gjorden L Ö S T, dra sedan 1 hål/sida gå några steg dra 1 hål/sida gå några steg osv tills den är helt åtdragen. Hon har den på tredje hålet uppifrån på varje sida.
  • Sadeln måste ligga i exakt läge - vi snackar marginal på 2 cm M A X.
  • Skritta alltid några meter för hand efter att gjorden dragits 
  • Använd alltid pall
  • Godis efter att jag tagit båda stigbyglarna detta har hon lärt sig så nu vänder hon på huvudet direkt när hon känner att jag är uppe, ser lite ut som en giraff då hon försöker titta på mig samtidigt. Sötnöt!
  • "Snurra" när du suttit upp - i vänster varv på en liten volt, ca 3 m.
  • Inte experimentera med utrustningen försökte mig på fårskinnstunnel på sadelgjorden, mycket dum idée! 
  • Ha god balans i sadeln - har ett "balanssnöre" vid framvalvet på min sadel som jag kan ta tag i
  • Aldrig, aldrig, ALDRIG straffa efter att den har "tvångat" - Bättre att klappa och ge godis för att få ner adrenalinet.
  • Eric le Tixerant ♥ - Uppfinnaren till den sadelgjorden borde få Nobelpriset eller något!
Man tager vad man haver ;)